Vad behöver du veta om regler för avfall som resurs?
- Reglerna definierar när en produkt går från att vara avfall till att bli en resurs och vice versa i en cirkulär ekonomi.
- Syftar till att harmonisera kriterier och definitioner inom EU, särskilt för textilt avfall.
- Kvotplikt för användning av återvunnen råvara utreds som ett möjligt styrmedel för att öka användningen av återvunnet material i produktion.
Vilka företag påverkas av lagstiftningen?
- Företag med cirkulära affärsmodeller som återbruk, återvinning och produktion av varor med återvunnen råvara.
- Särskilt relevant för textilföretag som arbetar med avfallsflöden och återvunna material.
Hur kan du som företag förbereda dig?
- Följ utvecklingen av regler och definitioner för textilt avfall, särskilt inom EU.
- Identifiera hur regler om kvotplikt för återvunnen råvara kan påverka din verksamhet.
- Förbered interna processer för att hantera eventuella krav på återvunna material.
Vad kommer hända i nästa steg?
- Naturvårdsverkets redovisning från 2021 ger underlag för vidare beslut och arbete.
- Harmonisering av regler inom EU pågår och förväntas bli klar i samband med att Producentansvaret för textil träder i kraft 2025.
- Regeringen inväntar EU-kommissionens arbete samt nationell utveckling inom miljöbalkstillsyn och Kemikalieinspektionens arbete innan eventuella nationella regler införs.
Kort om regeringsuppdraget
- Naturvårdsverket fick 2021 i uppdrag att analysera kriterier för när avfall upphör att vara avfall och kan hanteras som resurs.
- Utredningen rekommenderar att Sverige avvaktar EU-kommissionens arbete innan nationella kriterier införs.
- Ett analytiskt ramverk har tagits fram för att bedöma lämpligheten av kvotplikt för återvunnen råvara.
- Viktiga aspekter att beakta vid kvotplikt:
- Måluppfyllelse och genomförbarhet.
- Heterogeniteten hos återvunnen råvara.
- Beaktande av farliga ämnen.
- Alternativa lösningar bör alltid övervägas.
Naturvårdsverket fick under 2021 uppdrag av regeringen att utreda och analysera kriterier för när avfall upphör att vara avfall och därmed ska hanteras som resurs, samt vidare bedöma om nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end of waste-kriterier) är lämpliga att ta fram, utifrån en analys av förutsättningar, inklusive för- och nackdelar.
I de fall kriterie-framtagning anses aktuellt så ska även en plan för de mest prioriterade och relevanta avfallsströmmarna redovisas.
Naturvårdsverket gör i sin redovisning bedömningen att nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall kan vara aktuella att införa, men rekommenderar att regeringen avvaktar med att införa sådana kriterier tills det att avfallsströmmar är prioriterade. Regeringen rekommenderas även att invänta EU-kommissionens kriteriearbete, det nationella arbetet med miljöbalkstillsynen och Kemikalieinspektionens utveckling av tillsynsarbetet för tillverkare av återvunna ämnen innan eventuella nationella kriterier införs.
I arbetet med kvotplikt för användning av återvunnen råvara har Naturvårdsverket utformat ett analytiskt ramverk för att bedöma om kvotplikt för användning av återvunnen råvara är lämpligt eller inte. Det analytiska ramverket kan utgöra underlag vid fortsatta analyser av andra produktgrupper och materialflöden än de som analyserats i uppdraget. Naturvårdsverket drar följande slutsatser om vilka aspekter som är särskilt viktiga att beakta;
- Kvotplikt för användning av återvunnen råvara kan vara lämplig om måluppfyllelse är viktig och andra styrmedelsalternativ inte är genomförbara
- Heterogeniteten hos återvunnen råvara gör bedömningen av en kvotplikt omfattande och svår
- Förekomsten av särskilt farliga ämnen måste beaktas vid utformningen av en kvotplikt för användning av återvunnen råvara
- Ett tydligt syfte med en kvotplikt för användning av återvunnen råvara behöver formuleras.
- En kvotplikt för återvunnen råvara behöver jämföras med alternativa lösningar
- Beroende på hur en specifik kvotplikt för användning av återvunnen råvara utformas, kan den bli mer eller mindre lämplig