INNEHÅLLSFÖRTECKNING
- Steg-för-steg-guide: Att hantera studieledighet
- Rätt till ledighet
- Ansökan om studieledighet
- Skjuta upp ledigheten
- Arbete under studieledigheten
- Övrigt under studieledigheten
- Avbryta ledighet i förtid
- Återgång i arbete
- Tvister och skadestånd
1. Steg-för-steg-guide: Att hantera studieledighet
Här hittar du TEKO:s praktiska steg-för-steg-guide för att hantera studieledighet.
2. Rätt till ledighet
Samtliga anställda omfattas av studieledighetslagen. Rätten till ledighet gäller både för tillsvidareanställda och för tidsbegränsat anställda och omfattar såväl heltidsanställda som deltidsanställda. Lagen gäller även dem som är undantagna från lagen om anställningsskydd (LAS), till exempel den som tillhör arbetsgivarens familj, har en företagsledande ställning eller har skyddat arbete.
Vilka krav gäller för rätt till ledighet?
En anställd har rätt till studieledighet om anställningen har pågått antingen i en följd de senaste sex månaderna eller i perioder om sammanlagt 12 månader under de senaste två åren. Det är tidpunkten för ledighetens början som är avgörande för om den anställde uppfyllt kravet på anställningstid.
Observera att för facklig utbildning krävs ingen motsvarande kvalificerande anställningstid.
Vid beräkning av anställningstidens längd ska även anställningstid inom andra delar av samma koncern räknas. Efter en övergång av verksamhet räknas anställningstid hos såväl överlåtaren som övertagaren av verksamheten. Deltidsanställd jämställs vid beräkning av anställningstid med heltidsanställd.
Med anställningstid avses varje dag som den anställde varit anställd. Även tid som den anställde varit frånvarande på grund av till exempel sjukdom, semester eller föräldraledighet räknas som anställningstid.
Vilken utbildning ger rätt till ledighet?
Rätten till ledighet gäller i princip alla slags utbildningar som den anställde avser att delta i. Kravet är att utbildningen genomförs enligt en viss plan, att det finns en så kallad kursplan och att den har ett kunskapsförmedlande syfte.
Såväl allmän utbildning, yrkesutbildning och facklig utbildning ger rätt till ledighet. Utbildningen behöver inte ha anknytning till den aktuella anställningen. Det räcker att den är ”nyttig” för den anställde.
Undantag
- rena självstudier utan anknytning till någon studieplan vid skola eller annan utbildning
- studier av hobbykaraktär eller rekreationsbetonad verksamhet såsom exempelvis porslinsmålning eller veckolånga språkkurser utomlands
- deltagande i konferenser, kongresser eller närvaro vid enstaka föredrag
- opinionsbildande verksamhet eller rådslag där det huvudsakliga syftet inte är kunskapsförmedling.
Ledighetens omfattning
Den anställde kan välja att studera på heltid eller deltid.
En studieledighet får vara hur lång som helst, bara den är ”behövlig” för den anställde. I ledigheten ingår också eventuella kortare avbrott i utbildningen, skollov, restid och tid för examination. Om det inte är möjligt att på förhand ange längden på ledigheten kan den vara ”tills vidare”, men då med en ungefärlig tidsgräns. Ledighetens omfattning bör i så fall preciseras så snart det är möjligt.
Ledighetens förläggning
Den anställde har frihet att själv avgöra om han eller hon vill vara helt ledig under en bestämd tidsperiod eller ledig på deltid, till exempel under några timmar varje dag eller vissa dagar i veckan. Om den anställde väljer att vara studieledig på deltid kan detta ge anledning att tillfälligt omplacera denne under studieledigheten. Men då krävs det att det är svårt att sysselsätta den anställde på deltid med samma arbetsuppgifter som före ledigheten.
Det är lämpligt att arbetsgivaren och den anställde kommer överens om hur en begärd ledighet ska förläggas. Studieledighetslagen måste dock alltid följas och kan inte inskränkas genom överenskommelser mellan arbetsgivaren och den anställde.
Ledighet för studier som regleras i annan lagstiftning
Rätten till ledighet för den som redan är facklig förtroendeman regleras istället i lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. En facklig förtroendeman är den som utsetts av ett fackförbund att företräda de anställda på en arbetsplats såsom exempelvis ledamot i klubbstyrelsen och arbetsplatsombud.
Studieledighetslagen omfattar utbildning för den som ännu inte är men som så småningom ska bli facklig förtroendeman.
Skyddsombuds rätt till ledighet regleras i arbetsmiljölagen.
Läs mer om ledighet för fackliga förtroendemän under avsnittet ledighet för fackliga förtroendemän.
3. Ansökan om studieledighet
Det finns inga regler om när ansökan ska lämnas in. Rent praktiskt är det lämpligt att ansökan görs i god tid före ledighetens början och helst redan då den anställde skickar in sin studieansökan till skolan eller universitetet. Ansökan om ledighet kan därefter kompletteras när antagningsbeskedet kommit.
Om den anställde inte kommer in på den utbildning som ansökan om studieledighet avsåg går rätten till studieledighet förlorad.
Ansökan om studieledighet bör innehålla/kompletteras enligt följande:
- Vilken utbildning som ledigheten avser. Den anställde bör ange studiemål och utbildnings/kursplan.
- Vem som anordnar utbildningen.
- Den sökta ledighetens omfattning (det vill säga från och med till och med).
- Uppläggningen av studieledigheten, till exempel heltid eller deltid.
- Uppgift om att den anställde är antagen till utbildningen, exempelvis kopia på antagningsbesked, vilken ska lämnas senast då ledigheten påbörjas.
4. Skjuta upp ledigheten
Om den anställde uppfyller kravet på anställningstid och studierna är av sådan art att de berättigar till ledighet kan arbetsgivaren inte säga nej till ledighet. Arbetsgivaren kan däremot vid behov skjuta upp ledigheteten för att till exempel få tid att ordna vikarie.
Arbetsgivaren har rätt till rimlig betänketid för att kunna genomföra planering av personalbehoven och för att undersöka möjligheten att skaffa vikarie vid längre ledighet.
Om arbetsgivaren beslutar att skjuta upp den begärda ledigheten ska den anställda omedelbart underrättas om beslutet och skälet till att arbetsgivaren skjuter upp ledigheten.
Samtidigt ska arbetsgivaren underrätta det lokala facket om beslutet. Facket har då rätt att begära överläggning inom en vecka efter underrättelsen. Den anställde har ingen egen rätt till överläggning.
Underrättelse till den anställde och till facket om att ledigheten skjuts upp bör från bevissynpunkt lämnas skriftligt.
Observera att underrättelse till lokala (kollektivavtalsbärande) facket ska lämnas oavsett om den anställde är med i facket eller inte. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att underrätta annat fack som den anställde eventuellt är medlem i.
Utbildning högst en arbetsvecka
Då den anställde begär studieledighet för utbildning som motsvarar högst sammanlagt en arbetsvecka kan arbetsgivaren utan fackets samtycke skjuta upp ledigheten i högst två veckor från begäran. Behöver arbetsgivaren skjuta upp utbildningen mer än två veckor så krävs att facket samtycker till att utbildningen skjuts upp. TEKO rekommenderar att sådant samtycke lämnas skriftligen.
Utbildning längre än en vecka
När den anställde begär studieledighet för utbildning som är längre än en vecka kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten högst sex månader från ansökan om ledighet. Om arbetsgivaren vill skjuta upp den begärda ledigheten mer än sex månader måste facket samtycka till uppskjutandet. Teknikföretagen rekommenderar att sådant samtycke lämnas skriftligen.
Facklig utbildning
Då den anställde begär studieledighet för facklig utbildning kan arbetsgivaren utan fackets samtycke skjuta upp ledigheten i högst två veckor från det att ledigheten begärdes.
Om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten längre än två veckor måste facket samtycka. Detta gäller oavsett ledighetens längd. TEKO rekommenderar att sådant samtycke lämnas skriftligen.
Domstolsprövning av längre uppskov
Om den anställde inte fått börja sin ledighet inom två år från det att ledighetsansökan lämnades in har den anställde rätt att få frågan prövad i domstol.
Detsamma gäller om ledigheten avser högst en arbetsvecka och om den inte påbörjats inom ett år från att ansökan lämnades in.
Fackliga utbildningar särskiljs inte. Om ledigheten för sådan utbildning omfattar högst en vecka gäller ettårsfristen. Vid ledighet för utbildning som omfattar mer än en vecka så gäller tvåårsfristen.
Domstolen ska i sin prövning väga den anställdes intresse av att studera mot verksamhetens behov av att inte allvarligt störas.
Flera ansökningar om ledighet samtidigt
När flera anställda ansöker om studieledighet för samma tidsperiod och om inte alla kan beviljas ledighet samtidigt ska särskilda företrädesregler i studieledighetslagen tillämpas.
Företrädesrätt har i första hand anställd som ska delta i facklig utbildning till exempel inför att en person ska utses till facklig förtroendeman och i andra hand anställd som ska läsa in 9-årig grundskola eller motsvarande.
Om flera avser att delta i samma utbildning ska den som har obekväm arbetstid, som exempelvis skiftarbete, ha företräde.
Övergång av verksamhet
I fall där verksamhetsöverlåtande arbetsgivare har beslutat om uppskjuten studieledighet så får den anställde vid beräkning av tider ovan räkna med sådan uppskjuten tid även hos den nya förvärvande arbetsgivaren. Tidsfristen bryts således inte på grund av verksamhetsövergången.
5. Arbete under studieledigheten
Om tjänstledigheten endast gäller under terminerna är den anställde arbetsskyldig och har även rätt till arbete enligt sin sysselsättningsgrad under skollov mellan terminerna.
Ansökan som omfattar längre tid än en termin
Om tjänstledighetsansökan omfattar en längre period, till exempel flera kalenderår, är den anställde inte arbetsskyldig och har inte rätt till arbete under studieloven.
Omfattar tjänstledighetsansökan även studieloven kan arbetsgivare ändå erbjuda den studielediga arbete trots att det inte finns en skyldighet att göra det. Då ska den tillfälliga tjänstgöringstiden, lönen samt övriga anställningsvillkor dokumenteras skriftligen.
Arbete hos annan arbetsgivare
En anställd som är studieledig får inte arbeta hos annan arbetsgivare utan bolagets tillstånd eftersom anställningen fortfarande består.
Undantag görs när praktik är en obligatorisk del av utbildningen och den anställde praktiserar hos annan arbetsgivare.
Arbete på deltid under studieledigheten
Notera att för anställd som är studieledig på deltid och fortfarande arbetar deltid hos arbetsgivaren så räknas ledigheten för studier som arbetad tid vid beräkning av den totala arbetstiden. Detta är viktigt att tänka på vid schemaläggning eftersom arbetsgivaren måste beakta ledigheten för studier när det gäller veckovila med mera.
6. Övrigt under studieledigheten
Arbetsgivaren ska inte betala lön under studieledigheten. Under avsnittet om lön och ersättning framgår hur löneavdrag ska göras.
Studieledigheten är inte semesterlönegrundande mer än i vissa undantagsfall som framgår under avsnittet om semester.
Anställningsskydd
Att säga upp en anställd eller avskeda denne med anledning av att den anställde använder sin rätt till ledighet är inte tillåtet. Den anställde kan ogiltigförklara uppsägningen eller avskedandet.
7. Avbryta ledighet i förtid
Den anställde har rätt att återgå i arbete om studieledigheten avbryts i förtid.
Om den anställde avbryter utbildningen ska denne underrätta arbetsgivaren om och när denne vill återgå till arbetet. Arbetsgivaren ska sedan genast underrätta den studielediga om när denne får återgå i arbete.
Om studieledigheten pågått längre än en vecka men kortare än ett år är arbetsgivaren inte skyldig att låta den anställde återgå tidigare än två veckor efter att ha mottagit beskedet.
Om studieledigheten pågått längre än ett år har den anställde inte rätt att återgå tidigare än en månad efter underrättelsen.
För fall där studieledigheten pågått kortare tid än en vecka har den anställde rätt att omedelbart återgå i arbete vid avbruten studieledighet. Det finns i detta fall ingen underrättelseskyldighet för den anställde varför arbetsgivaren är skyldig att låta den anställde återgå i arbete när han eller hon så önskar.
8. Återgång i arbete
Den anställde har rätt att återgå i arbete när studieledigheten avslutats.
Vid återgång efter avslutad utbildning finns inget krav på underrättelse från den anställde om att denne nu återgår i arbete eftersom studieledigheten är bestämd i tiden och känd för arbetsgivaren. TEKO rekommenderar att arbetsgivaren håller kontakt med den anställde under studieledigheten och särskilt när tiden för återgång i arbete närmar sig.
Den anställde har efter avbruten eller avslutad utbildning rätt till samma eller likvärdiga anställningsvillkor och arbetsförhållanden som denne skulle ha haft om rätten till ledighet inte hade tagits i anspråk. Andra anställda ska inte hamna i ett bättre läge, exempelvis lönemässigt, för att de avstått från ledighet. Däremot har den studielediga inget skydd mot sådana försämringar som drabbar även arbetskamrater och som inte har med studieledigheten att göra, till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist.
9. Tvister och skadestånd
Om arbetsgivaren och facklig organisation efter överläggningar är oense om lagens innebörd och tillämpning, kan det innebära att det uppstår en tvist mellan parterna.
En facklig organisation, som är part i det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av, har tolkningsföreträde och deras tolkning gäller tills tvisten lösts antingen i förhandlingar eller i domstol.
Detta gäller oavsett av om den anställde som lämnat in ledighetsansökan är med i det kollektivavtalsbärande fackförbundet, är med i annat fackförbund, eller inte är medlem i något fackförbund överhuvudtaget.
Skadestånd
Om arbetsgivaren bryter mot studieledighetslagen kan bolaget bli skadeståndsskyldigt. Även facket kan bli skadeståndsskyldigt om de utnyttjat tolkningsföreträdet felaktigt.
Den part som vill begära skadestånd ska underrätta motparten eller begära förhandling inom fyra månader från det att skadan inträffade. I annat fall mister man rätten till skadestånd.